Afghanistan-kriget är inget annat än ett kolonialt krig. Detta har jag skrivit många gånger tidigare och kommer att göra det så länge detta barbariska krig pågår. Jörund har helt rätt i att detta krig strider mot folkrätten och jag skulle vilja lägga till alla andra internationella konventioner. Alla länder som står på USAs sida försöker och få sin lilla del av kakan Afghanistan. Sverige är inte ens med i NATO men har 500 soldater där. Ska man lyssna på fölkrörelser i själva Afghanistan så har i varje fall kvinnoorganisationerna uttryckt gång på gång att ockupationen försvårar deras kamp mot Talibanerna , krigsherrarna i Norra Alliansen, narkotikabaronerna och den marionettregeringen som är tillsatt av USA och enbart för USAs avsikter i landet.
Sen kan man faktiskt undra vad det är som händer med alla soldater där nere ,rent psykiskt. Amerikanska soldater mår så dåligt att av de som återvänder hem efter tjänstgöring i Afghanistan , begår 18 soldater självmord/dag.
Att jämföra krige med ett “knull” som soldaterna har uttryckt det, är farligt. Och vad är det i ett krig som kan jämföras med en orgasm som de tydligen kallar för “knull”? Det är spänningen, det är mördandet och det skulle inte förvåna mig om de sa att det var tortyren av fängslade fiender. Då är våra unga soldater som består av arbetarklassens söner och döttrar, väldigt illa ute. Förstår mycket väl att Thor Steinar tycker att en del av de kommer att behöva många år av behandling.
Trots alla rikedomarna landet besitter så är Afghanistan världens näst fattigaste land. 85% av befolkningen lever under fattigdoms gränsen.Vem vet bäst hur afghanerna vill ha det? Är det Afghanerna själva eller ockupationsmakten? Svaret kan väl vara 2 olika beroende på vilket synsätt man har, ockupationsmakten om man tror att afghanerna är helt inkapabla i att bedöma sin egen situation, och afghanerna själva om man tror på att folk förstår sitt bästa oavsett om de är afghaner eller en nation tillhörande i den rika världen.Läs här nedan vad afghanska kvinnokämpar tycker om sitt land och ockupationen.Det är en del av artikeln som skrevs i samband med Malalai Joyas nominering för Fredspriset 2011:

“Afghanen Malalai Joya är den bästa kandidaten för Fredspriset
Hon är dotter till en medicinstuderande som lämnade sina studier för att kämpa mot sovjetiska styrkor i Afghanistan under 80-talet. Hon har levt i exil i Iran, Pakistan och i en rad flyktingläger. Som 15-åring började hon jobba som lärare i kvinnors rättigheter för en kvinnogrupp. Hon lärde flickorna samtidigt att läsa och skriva. Under talibanernas fundamentalistiska och kvinnoförtryckande styre kom hon sakta men säkert att bli en rebell. Senare började hon jobba med den feministiska organisationen Promoting Afghan Women´s Capabilities och blev en prominent röst för kvinnors rättigheter i Afghanistan.

Helt förståeligt har hon förklarats som "Afghanistans modigaste kvinna” och jämförts med Aung Sun Suu Kyi. Enligt BBC är hon Afghanistans mest kända kvinna. Hon fick namnet 2003 då hon var medlem i Loya Jirga som skulle arbeta fram en ny konstitution. Till skillnad från USA-sponsrade krigsherrar var inte Joya nominerad men vald av folket i Farahprovinsen för att representera dem.
Inför 502 medlemmar och i närvaro av en rad journalister i nationalförsamlingen höll hon ett tre minuters tal som chockade de alla. Hon anklagade krigsherrarna som dominerade församlingen och krävde att de skulle ställas inför rätta för sina brott mot det afghanska folket. Talmannen kallade henne för hednisk och kommunist, men innan hon tystades ner av ett gäng krigsherrar runt sig, hade hon lyckats visa sin tapperhet.
Detta bidrog till att hon togs ifrån sin plats i Loya Jirga och fick aldrig mer tala i den församlingen. Dessutom har hon levt under ständig förföljelse och mordhot sedan dess. Hon har överlevt fem mordförsök hittills.

Hon har varit parlamentsledamot 2005- 2007. Hon valdes in från provinsen Farah där hon fick näst flest röster i valet. Hon förlorade sin plats i parlamentet p g a sin fortsatta kritik av ockupationsmakten, Karzais regering och krigsherrarna.
Det sägs att de av USA sponsrade krigsherrarna lever i fruktan i Afghanistan men ironiskt nog inte för talibanerna i de södra delarna men för denna unga, obeväpnade kvinna och hennes utmanande röst. De suspenderade henne i tre år från parlamentet. Hon satte sitt liv på spel genom sina kritiska inlägg varje gång hon var med. På nästan vartenda sammanträde utsattes hon för fysiska attacker eller kallades för saker som “hora”. De hotade henne till och med med våldtäckt men hon tonade aldrig ner sin kritik vare sig mot ockupationsmakten, marionettregeringen eller krigsherrarna och narkotikabaronerna.

I sin bok “A Woman Among the Warlords” skriver hon:
“Afghanerna är vana vid ett ockuperat Afghanistan, vid Hamid Karzais korrupta maffia-stat, krigsherrar och narkotikabaroner. Det är nu uppenbart att USA :s och dess allierades egentliga motiv, gömt bakom “kriget mot terrorism”, var att omvandla Afghanistan till en militärbas i Centralasien och ett centrum för droghandeln. Det afghanska folket utnyttjas i det smutsiga spelet. Alla skattepengar folk betalar i västvärlden och de afghanska och amerikanska soldaters liv går förlorade i onödan för denna agenda som kommer att destabilisera hela regionen.”

Afghanistan är världens näst fattigaste land. 85 % av befolkningen lever under fattigdomsgränsen. Situationen är helt kaotisk när det gäller infrastruktur, rent vatten, skolor, hälso- och sjukvård och för kvinnornas del katastrofal.

Att kämpa mot tre olika fiender samtidigt är inte så lätt hävdar Malalai och definierar dessa som talibanerna, krigsherrarna och ockupationsmakten. Att hon och säkert många andra kvinnor i Afghanistan kämpar för frihet och demokrati under dessa omständigheter är beundransvärt. Fredspriset till Malalaj Joya skulle vara ett sätt att visa sin solidaritet med det afghanska folket i allmänhet och de afghanska kvinnorna i synnerhet.

I denne saken er det verdt å minne om noen fakta :

Under angrepet mot Pearl Harbour i 1941 omkom 2403 amerikanere, hvorav 168 sivile. I angrepet mot USA 11/9-2001 omkom 2.986 mennesker som en direkte følge av angrepet – og enda flere i etterkant som følge av skadene de fikk. Og mange overlevende er invalidisert for livet.

At angrepet i hovedsak ble rettet mot World Trade Center var ikke tilfeldig. Dette var et symbol for vestens fremgang, samarbeid og levesett. Firmaer og organisasjoner fra en lang rekke land hadde sine kontorer her. De drepte representerte derfor over 70 forskjellige nasjoner. Dette var derfor ikke kun et angrep mot USA, men et terroranslag mot hele den vestlige verden.

Det er også en kjensgjerning at Osama-bin-laden innrømmet at al-Qaida sto bak terrorangrepene – og at flere angrep var i vente. Disse kom da også senere, bl.a i England og Spania. Og bare dyktige etteretningstjenester har hindret tilsvarende angrep flere steder.

Al-Qaida hadde sitt hovedkvarter i Afghanistan. Her både planla og øvde de på gjennomføringen av terroraksjonene. Alt dette under Talibans velsignelse og beskyttelse.

Det som er rimelig klart, er at det er nær umulig å forsvare seg mot ethvert enkeltangrep som måtte komme i forskjelle land og sivile samfunn. Den beste og nær sagt eneste effektive måten å forsvare seg på, er derfor å angripe fiendens hovedkvarter. Det innså USA og NATO, og handlet følgelig deretter. Taliban kunne på sin side ha arrestert og utlevert Osama-bin-laden. Det nektet de å etterkomme.

Sett i lys av dette, har jeg problem med å forstå de som i denne tråden kaller Afghanistan-krigen en “invasjonskrig” eller en “angrepskrig”. Eller i strid med folkeretten, for den saks skyld. De bør i allefall redegjøre for hva de mener hadde vært et realistisk alternativ for å forsvare seg.

Jeg registrerer forøvrig at mange henger seg på de mange konspirasjonsteoriene som har kommet i etterkant av denne krigen, som f.eks at vesten er ute etter mineralene i landet osv. Til disse vil jeg si : Javisst har Afghanistan mineraler og naturressurser. Men ikke mer enn de fleste andre nasjoner. Og ingen av dem er mangelvare eller spesielt unike. Det som er unikt, er at mangelen på infrastruktur osv ville gjort det svært mye dyrere å utvinne disse ressursene i Afghanistan enn andre steder. Slike teorier faller derfor på sin egen mangel på logikk.

Til Homa vil jeg si : Det er uklart hva som er motivet bak Malalai Joya’s utspill. Men hun er nok mer enn klar over at hun uten NATO’s tilstedeværelse verken hadde kunnet bli valgt eller nådd frem til parlamentet i levende live. Og det stiller i grunnen hele saken hennes i et underlig lys.

Vad var det som hände 11 september 1973 i Chile då? Landets folkvalde president ersattes med en militär kuppmakare vid namn Pinochet,med hjälp av USA och dess man Henry Kissinger. Konsekvenserna av Pinochets styre är kända och fortfarande finns det folk som aldrig har fått förklaring på var deras anhöriga försvann under den tiden. USA-imperialismen har många liknande operationer på sitt samvete i olika länder men framför allt i Latinamerika. Vad bryr du dig om det då? Det blir så futtigt och förstora upp ett par tusen människoliv samtidigt som man bortser från alla dessa miljoner människor som förlorat och fortfarande förlorar livet på grund av denna numera enda aggressiv och människofientliga supermakt.
Malali Joyas motiv är ett fritt, demokratiskt och självständigt land där soldater från 42 olika länder inte roar sig genom att tortera och mörda oskyldiga människor. Jag tycker det är ett bra motiv och önskar henne och alla andra afghaner som delar hennes åsikter, lycka till.
Hon hade självklart blivit invald i parlamentet även utan ockupationsmaktens härjningar i Afghanistan. Kan världens mest korrupta regering, Karzais marionettregering tillåta det så kan alla andra regeringsformer också göra det. Det de ansvariga inte trodde var att denna modiga kvinna skulle avslöja så mycket om deras ruttna system. Det är inte utan anledning hon är Afghanistans mest kända och älskade kvinna.

Homa, jeg tror du har fått frem ditt syn på USA og imperialisme. Ut over det synes jeg parallellene til Chile i 1973 er så perifere at det er bedre å holde seg til saken – som er Norges deltakelse i Afghanistan. Det er derfor relevant å se hvem vi kjemper i mot. Dette kan best illustreres med hva som skjedde etter at Taliban kom til makten i Afghanistan i 1996 :

Det første de gjorde var å innføre islamistisk lov. Talibans regjeringsreformer var styrt av lærde innen islamsk lov. Straffer ble administrert av en religiøs politistyrke og inkluderte amputasjon av en eller begge hendene for tyveri og steining for utukt. Taliban la samtidig ned mot forbud mot alle former for TV, bilder og musikk. Det var ulovlig å gå med hvite sokker, fargen til det talibanske flagget, samt å gå med for kort skjegg.
Taliban hindret kvinner i å arbeide og innførte skarpe restriksjoner på utdanningen til jenter. Kvinner ble også nektet sykehusbehandling for å unngå å “utsette kvinnene for de mannlige sykehusansatte og legene”, som de uttrykte det.

En UNESCO-rapport slo på slutten av 90-tallet fast at det var et “voldsomt 65 % fall i jenter som gikk på skolen”. I skoler som ble drevet av utdanningsdirektoratet falt andelen med jenter til 1 %. Prosentandelen av kvinnelige lærere falt fra 59,2 % til 13,5 % i 1999. Sist, men ikke minst, fikk kvinnene forbud mot å gå ut blant folk uten burka.

Det er mulig Malali Joyas motiv er et fritt, demokratisk og selvstendig Afghanistan. Men å hevde at vilkårene for henne eller andre kvinner å nå frem med slike synspunkter var bedre under Taliban-styret, er mildt sagt å tro på julenissen.

“Homa, jeg tror du har fått frem ditt syn på USA og imperialisme. Ut over det synes jeg parallellene til Chile i 1973 er så perifere at det er bedre å holde seg til saken – som er Norges deltakelse i Afghanistan.”

Tack för påminnelsen Öystein, men då tycker jag det är lika onödigt att dra in Pearl Harbour 1941 in i debatten om Afghanistan. Mitt syn på USA delas av många människor i världen. Malalai Joya har aldrig varit positiv till Taliban-styret. Om du hade läst mitt inlägg om henne, hade du sett detta klart och tydligt.Tar en del av det igen.

I sin bok “A Woman Among the Warlords” skriver hon:
“Afghanerna är vana vid ett ockuperat Afghanistan, vid Hamid Karzais korrupta maffia-stat, krigsherrar och narkotikabaroner. Det är nu uppenbart att USA :s och dess allierades egentliga motiv, gömt bakom “kriget mot terrorism”, var att omvandla Afghanistan till en militärbas i Centralasien och ett centrum för droghandeln. Det afghanska folket utnyttjas i det smutsiga spelet. Alla skattepengar folk betalar i västvärlden och de afghanska och amerikanska soldaters liv går förlorade i onödan för denna agenda som kommer att destabilisera hela regionen.”

Var ser du hennes stöd till Taliban-styret?

Homa, jeg tror for det første du ser forskjellen. Pearl Harbour i 1941 og 11. September var begge angrep mot USA på amerikansk jord. Forskjellen er at terrorangrepet var rettet mot sivile og at hele 70 nasjoner ble rammet. Hva ville du som president ha gjort dersom landet ditt ble angrepet på denne måten, og flere angrep var i vente ?

Poenget mitt med Malalai Joya er at uten NATO’s tilstedeværelse hadde hun ikke kunnet uttale seg i det hele tatt. Sannsynligvis hadde hun vært død.

Nu förstår jag verkligen inte hur du kan bortse från alla omfattande attacker USA har utfört mot andra nationer med miljontals offer som resultat.
Närvaron av USA i området har endast en avsikt och det är kontrollen över centralasien och de stora naturresurserna som ligger där. Det är ju ingen hemlighet att 63,25% av världen oljekällor ligger just i det området.
Och ditt poäng med Malalai Joya har jag förstått även om jag inte kan acceptera det. Hon har varit aktiv i kampen mot kvinnoförtrycket i Afghanistan långt innan Bush fick för sig att ockupera landet. Hon bor i Afghanistan och upplever eländet dagligen som så många andra afghaner. Därför är hennes bild av situationen trovärdigare än alla andra som baserar sina bedömningar på den information som amerikanerna sprider.

OK, Homa. Jeg forstår synspunktet ditt. Greit nok. Men du svarer dog fortsatt ikke på følgende : Hva ville du som president ha gjort dersom landet ditt ble angrepet slik USA ble 11/9-2001, og flere angrep var i vente ?

Ok Öystein, du ska få svar på din fråga. Jag vet vad jag inte hade gjort. hade inte satt Bin Laden familien på flugplan bort i från landet det första jag gjorde. Dessutom var planerna för ockupationen av Afghanistan klara redan 2 månader innan 11 september. detta enligt avhoppade CIA-man.

Homa, jeg er ikke så interessert i hva du IKKE hadde gjort. Ei heller er jeg spesielt interessert i de tusenvis av konsirasjonsteoriene som florerer på Internett. Det jeg helt enkelt vil vite, er hva du hadde gjort dersom landet ditt ble angrepet slik USA ble 11/9-2001, og flere angrep var i vente ?

Homa, jeg registrerer at du ikke har noe svar på dette. Dermed var vel kritikken din en generell utblåsning mot USA som kanskje ikke var så gjennomtenkt i denne sammenhengen..

Öystein!
USA borde ha gjort det som alla andra länder gör vid liknande händelser. Det finns en internationell organisation som har 192 medlemsländer, FN.Där har man arbetat fram en hel massa överenskommelser och konventioner som dessa medlemsländerna har gått med på genom att underteckna dem. De länder som har brutit flest gånger mot de här internationella bestämmelserna är ju väl kända, USA är ett av dem. USA borde ha begärt en utredning och baserat sina åtgärder på resultatet av den. Men det är bara att glömma ett sådant civilicerat agerande från en stat som tar sig rätten att bete sig hur som helst mot andra länder speciellt med presidenter som G. W. Bush. Att USA är den mest aggressiva staten som existerat i vår tid är ingen hemlighet och det finns så mycket fakta i ämnet att en diskussion om detta är helt onödigt. Och efter 9 år av krig och mördande har man inte ännu hittat Bin Laden precis som man aldrig hittade några massförstörelsevapen i Irak men landet ockuperades och konsekvenserna är kända för oss alla. Varför skulle man överhuvudtaget tro på USAs påstående om att det var Al Qaida som låg bakom 11/9 attackerna när anledningen till Irak-kriget var ren lögn???

Den här artikeln och många andra liknande artiklar, skrevs kort efter kriget hade startas. men som vanligt kommer du att svara; “det intresserar mig inte.”

Homa, du har en merkelig argumentasjonsrekke som er preget av at du søker svar som passer ditt syn. For du kan da umulig ha unngått å få med deg Osama bin-Ladens skrytevideoer om 11/9 distribuert av al-Jazeera og andre arabiske nyhetskanaler ? Eller tilsvarende når det gjelder bombeangrepene i Madrid og London..?
Og nå har vi nettopp fått vår egen terrorsak i fanget som også viser seg å stamme fra al-Qaida. Det er med andre ord ikke bare USA som dokumenterer al-Qaidas aktiviteter og avverger terrorangrep, men etterettningstjenester i en rekke land – inkludert Norge. Å hevde at al-Qaida og Osama bin-Laden ikke står bak 11/9, blir litt det samme som å hevde at Toska ikke sto bak ranet i Stavanger – selv om han står i media og tilstår det. Men du vil helt sikkert finne artikler på nettet som hevder det motsatte.

Når det gjelder USA og FN, ble jo Irak krigen behandlet i sikkerhetsrådet. Det pågår fortsatt diskusjoner hvorvidt USA og Storbrittania hadde anledning til å angripe Irak iht disse resolusjonene. Altså 9 år etter 11/9. Det er ikke spesielt effektivt når man er under angrep. Og heller ikke nødvendig. Blir man angrepet har man etter Wien-konvensjonen rett til å forsvare seg. Og som sagt ble angrepene startet og koordinert fra Afghanistan – som også nektet å utlevere Osama bin-Laden og andre al-Qaida medlemmer. Dermed var USA og NATO i sin fulle rett til å gå til motangrep. Noe annet ville forøvrig ha sendt meget uheldige signaler til enhver annen terrorist i denne verden. Eller mener du vi skulle latt terroristene fortsette ?